Tidskriftsbibliotek med anor

För den som inte fick nog av kungligheter förra veckan finns Nordiska Muséet. I deras tidskriftsbibliotek kan alla slå sig ned och plocka Vecko-Journalen, Husmodern och andra gamla goda tidningar från hyllan för att läsa om Hagasessorna, drottning Astrid av Belgien och andra kända människor från förr.

Högre upp i huset kan du se tavlor målade av August Strindberg samt mästarens egna fotografier av sig själv och barnen.

Ramslök och äppelblom

Äppelblomningen har varit fantastisk i år och det är bara Mantet -- vårt tidigaste äpple som började blomma sist av alla -- som fortfarande ser ut som en vitklädd brud. Bukettapelhäcken vill man sätta tänderna i, den liknar en mumsig gräddtårta just nu med sin slösande rika blomning.

I backen blommar ramslöken, växten med löksmakande, liljekonvaljlika blad och blommor. En mer lättodlad kryddväxt finns inte. Försök att få en planta av en vän. Nästa år har du flera plantor och kan själv ge bort av den.

Myror och getingar

Ute på tomten, som vetter mot en skogsbacke, finns en liten myrstack. Där råder febril aktivitet och det ser kaotiskt ut, men jag litar på att myrorna vet vart de ska och varför de har så bråttom.

Här på jorden finns 14 000 (fjortontusen) kända arter av myror och tillsammans utgör alla myror ungefär lika mycket biomassa som alla människor på klotet. Häpnadsväckande, men det står att läsa i The New Yorker (5 mars 2012) som brukar kontrollera fakta mycket noga. Där får jag också veta att hanarna har en morfar men ingen far, de kommer nämligen från obefruktade ägg (haploida ägg). Bara honorna -- drottningen och alla arbetarna -- kommer från befruktade ägg (diploida ägg). Myrorna är inte ensamma om den här knepiga ordningen som kallas haplodiploidi, så är det för till exempel bin och getingar också.

Den senaste utgåvan av Nationalnyckeln, nyckeln till Sveriges flora och fauna, behandlar myror och getingar. Där står att i Sverige finns 81 kända arter av myror och att de gör stor nytta. Jag ser små myror vandra på diskbänken, där gör de ändå ingen nytta. Av boken får jag veta att inkräktarna är svarta slavmyror, Formica fusca.

Äta efter LMAA-metoden

Förstår inte att det ska vara strid mellan högfettare och lågfettare. Är det inte så att olika dieter passar olika människor? Själv skulle jag svälla upp om jag började äta mycket fett. Nej, jag försöker äta efter LMAA-metoden. Lagom mycket av allt.

Skämtteckning från The New Yorker visar ungt par i öppen bil. Kvinnan säger:" Jag vet inte heller vad gluten är men jag undviker det bara för att vara säker".

På sin hemsida skriver Uppsala universitet att Carl von Linné odlade både gula och röda gullvivor vid sin gård Hammarby och att det vore fint om de röda (Primula veris rubra) kunde finnas kvar i odling. Här på tomten finns gula, röda och orange vivor.

Första skörden

Vår vänliga granne gav oss nyss tjock vit färsk sparris hemförd från Tyskland, att ätas inom 24 timmar. Den var underbar och vi kände oss privilegierade. I går skördade jag de första gröna sparrisarna från min egen lilla tre år gamla odling och la dem direkt i grytan, också sagolikt gott. Färskare kan sparris inte bli.

De första potatisarna visar gröna blad. Snart har allt utom luktärterna kommit upp: spenat, mangold, persilja, rödbetor, sockerärter, sallad, basilika. Att lyckas med en sådd gör en varje gång lika nöjd.

För alla intresserade av fröer och sådd har trädgårdsjournalisten Ulla Hasselmark kommit med en nyutgåva av sin Fröbok från 2000. Kanske hörde du henne på nyss i Odla med P1. Boken är vacker med mycket information och fina bilder, Ulla är inte bara kunnig på odling utan också en duktig fotograf.

I min backe blommar pärlhyacinterna. De frösår sig själva.

Tulpaner och träd vid Långbro gård

Kristi Himmelsfärdsdag tog vi pendeln till Älvsjö och gick sedan till Långbro gård. Där blommade flera hundra gracila vildtulpaner (Tulipa silvestris) med spetsiga kronblad i parken vid herrgården som ägs av Stockholms stad. Till gården hör en nyrestaurerad äppelträdgård med grusgångar och välkomnande soffor där man kan vila och dricka sitt medhavda kaffe.

Jag har hjälpt till att identifiera äppelsorterna i trädgården men tyvärr inte lyckats namnge precis alla. De gamla äppelträden, som är skyltade, ser inte så robusta ut men ansvariga har planterat nya träd.

Den svåra konsten att bära kaffemugg

Min morgon börjar med att jag går in i köket och kramar G som ofta har stigit upp före mig och sitter där med tidning och frukost. Präktiga människor sitter vid köksbordet och äter frukost, absolut. Vi som ligger och äter är bortskämda lättingar men jag framhärdar. Jag gör kaffe och smörgåsar och bär det till sängen. Dit är det 24 steg och frågan är alltid om kaffet ska skvimpa över.

Hur man undgår att spilla kaffe under gång har studerats av forskaren Rousian Krechetnikov vid University of California. Han har som jag kommit fram till att man måste gå långsamt, fokusera på muggen och inte fylla den för mycket. För säkerhets skull lägger jag alltid en bit hushållspapper under muggen, det är ett råd jag vill ge Rousian.

Forskningen om kaffespill är en stark kandidat till årets Ig-pris (priset som först får folk att skratta och sedan att tänka efter). När jag sökte information på nätet om John Perry som förra året belönades med Ig-priset i litteratur för sin teori om strukturerad prokrastinering och jag hamnade på prisutdelningen där Perry tyvärr inte deltog -- kanske hade han prokrastinerat och kommit för sent till flyget -- fångades jag till den grad av den akademiska humorn att jag blev kvar under hela ceremonin. Se själva! Det börjar med en forskare som sväljer ett svärd.

Trevlig helg! Återkommer på måndag.

Lydia Davis på svenska

Ser att den briljanta författaren amerikanska författaren Lydia Davis noveller har kommit i svensk översättning för första gången. Det är obegripligt att något större förlag i Sverige inte har tagit sig an henne. Boken Samarbete med en fluga har istället kommit på Sekwa förlag, översättningen har gjorts av Malin Bylund Westfelt. Min egen översättning av det korta stycket Samarbete med en fluga finns i inlägget om Lydia Davis 28 maj 2010.

Läs den svenska översättningen eller läs Collected stories av Lydia Davis. Om det finns någon rättvisa i världen bör både Lydia Davis och Alice Munro tilldelas Nobelpris. Har jag uppfattat rätt, kommer Davis till Kulturhuset i Stockholm i höst. Inget ska hindra mig från att gå dit och lyssna på henne.

Min amaryllis ståtade nyss med 16 blommor.

Ur Ockulta dagboken maj 1900

Bara den som just kommit hem från ett år i bortre Mongoliet kan ha undgått att det är Strindbergs-år i år och att det just i dag är 100 år sedan han dog. Några rader skrivna av Strindberg i maj 1900 i Ockulta dagboken:

13 maj. Gick på Djurgården; trist; en grupp ungt folk; herrar och damer med matkorgar stämde upp en vårsång när de kommo fram till mig. Jag kände mig som gamle Faust. Axel hos Philips: oro, hjertklappning, hufvudvärk. På aftonen två telegram från Berlin att min premiére lyckats.

14 maj. Vid Karlaplan hängde en stor lagerkrans.

15 maj. Sysslat med kemi, särskildt metallernas sammansättning sista veckorna. Midt under kom bror Axel och gaf mig Berzelius "Lärobok i Kemi" del II som handlade om metallerna. Han egde endast denna del II som han köpt antikvariskt och utan att sjelf intressera sig för kemi.
Skulle gå till att möta G af G. På vägen mötte jag en hel hop enögda menniskor. Mötet ytterst osympatiskt.

24 maj. Kristi Himmelfärdsdag: Såg en blodröd sparf i Hummelgården han hade gråa vingar. Sysslat med Remé. Nils Andersson från Lund kom hit. Han berättade att sista månaden hade han upplevt mycket ockulta saker förföljts av kattor; hört trumpetsmattret (jfr: Inferno.)

26 maj. Mötte en enögd på morgonen. (Jfr den 15:e maj i år.) I förrgår hos fotografen utföll mitt porträtt med ett öga. Är det jag som är enögd?

28 maj. Kallt! Oroligt! Pendylen i mitt rum har stannat 2 minuter före 2!

31 maj. Besök av fröken Bosse 1:a gången.

Alltsedan 1998 läser man i asfalten på Drottninggatan citat ur Strindbergs verk. På bilden står: "Jag är endast teoretiskt kvinnohatare".

S:t Matteus församlingsbibliotek

Så snart man kommer inom dörren känner man den speciella doften av gammalt bibliotek, en doft som består av lika delar åldrat papper, gammal trycksvärta, bokryggslim och damm. S:t Matteus församlingsbibliotek på Västmannagatan 92 i Stockholm -- med intakt interiör från 1916, med kortlådor, travar av böcker överallt och gamla biblioteksband som består av röda ryggar med handskrivna titlar -- har varje biblioteksvän glädje av att gästa för den speciella atmosfärens skull.

I detta bibliotek hittar du allt, vårens inköpslista är gedigen. Och man gallrar aldrig bort en bok. Även icke församlingsmedlemmar kan låna här, det är bara att skaffa ett lånekort. Regeln från 1900-talets början om att man måste låna två bildande böcker för att få ta hem en bok med nöjesläsning har slopats. Biblioteket har en stor deckarsamling grundad av en deckartokig kyrkoherde.

Ordningsreglerna på väggen måste förstås följas: "Besökare i läsesalen skola, vid risk att i motsatt fall från densamma afvisas, där iakttaga ordning och ett städadt uppförande, och må ej genom högljudt samtal eller på annat sätt inverka störande på öfriga i läsesalen närvarande. Till läsning på stället utlämnad bok, må ej, efter begagnandet, kvarlämnas i läsesalen utan återlämnas i biblioteket och får, i likhet med tidskrift och annan periodisk publikation ej ur lokalen medtagas".